2025-03-04

Krönika – Så kan vi nyttja AI i additiv tillverkning

SVEAT publicerar en krönika av Mattias Kristiansson, skribent och marknadsförare med många års erfarenhet inom additiv tillverkning. Mattias skriver en krönika om AI:s möjligheter inom additiv tillverkning. Kanske finns det även några farhågor med AI?

Efter över ett decennium i 3d-printvärlden ser jag tre tydliga områden där AI kan förändra AM: smartare design, bättre kvalitetskontroll och effektivare produktion. Men allt är inte rosenrött – glöm inte att läsa mina kritiska kommentarer.

Jag slår vad om att du redan använt Chat GPT – frågat vad blockchain betyder, vilken den bästa rutten från Västkusten till Västindien är, eller bett om en godnattsaga åt en treåring som har dille på enhörningar. Förutom tips och råd om hur du kan använda de olika verktygen är mycket av det vi läser framtidsprognoser som är omöjliga att bekräfta. Men baserat på vad vi vet idag är jag övertygad om att artificiell intelligens kommer att spela en viktig roll inom AM.

AI som designguide

En av de mest spännande aspekterna av AI är teknikens potential att effektivisera själva designprocessen. Det här är ett steg som många företag utmanas av, vare sig det handlar om att skapa helt nya produkter eller anpassa befintliga delar för AM.

AI kan hjälpa oss att utforska ett stort antal designalternativ baserat på specifika kriterier som du matar in – vikt, styrka eller materialbesparing. Några av fördelarna är effektivare metoder för att ta fram lättare och starkare komponenter med minimalt materialspill.

Ett exempel på detta är flygindustrin. Här har företag som Airbus redan använt AI-drivna AM-lösningar för att skapa komplexa strukturer som minskar vikten på flygplansdelar, vilket i sin tur sparar bränsle och minskar koldioxidutsläpp. Ett annat potentiellt område är att använda AI för att förenkla designen av individanpassade implantat. Just digitaliseringen av implantatkedjan – från patient till tillverkning och tillbaka till patienten – är komplex och innefattar många parter samt begränsad designkunskap.

Se upp med detta
AI kan förse oss med en rad innovativa designlösningar, men många av dem är fortfarande teoretiska och kan vara svåra att omsätta i praktiken. Här behöver vi använda våra ingenjörskollegors gedigna expertis för att validera om en design verkligen är genomförbar.

Många AI-drivna designverktyg är också slutna system. Det kan begränsa vår rörlighet och göra oss beroende av leverantörer som kanske inte lever upp till våra krav i slutändan.

Kvalitetskontroll: Från reaktiv till proaktiv

Kvalitetskontroll är ett annat område där AI kan bidra med stor nytta. AM-processer är komplexa och har många variabler som kan påverka resultatet. Här tror jag att vi kan använda AI för att analysera data från sensorer i realtid och justera parametrar för att säkerställa att varje komponent tillverkas enligt våra specifikationer.

Min vision är att vi ska kunna använda AI för att upptäcka avvikelser i t ex temperatur, lasereffekt och materialflöde under tillverkningsprocessen. Därefter ska AI:n kunna göra justeringar direkt för att undvika defekter. Det är något som är särskilt viktigt inom reglerade industrier som medicinteknik och flyg.

En av de största utmaningarna är bristen på strukturerad och klassificerad data. För att AI ska kunna nå sin fulla potential behöver vi systematiskt samla in och kategorisera produktionsdata. Här tror jag att det finns en möjlighet för oss att arbeta tillsammans för att bygga gemensamma databaser som vi alla kan dra nytta av.

Se upp med detta
För att AI ska fungera effektivt krävs bra data, men många företag arbetar i isolerade system. Vem äger egentligen denna data och hur kan vi bygga gemensamma databaser utan att röja affärshemligheter?

Om vi förlitar oss för mycket på AI för att identifiera defekter kan vi missa andra kvalitetsproblem som AI inte är tränad att upptäcka.

Effektivisering: Mer än bara maskiner

AI kan göra mycket mer än att stödja design och kvalitet – jag tror också att det kan hjälpa oss att optimera hela produktionskedjan. Om vi bara har relevant data att mata in tror jag att AI kan hjälpa oss att analysera detta data. Det gör att vi kan fatta bättre beslut kring allt från materialinköp till maskinunderhåll och strategisk planering.

Tänk dig en fabrik där AI hjälper till att hålla koll på lagerstatus eller produktionskapacitet och automatiskt föreslår justeringar i scheman eller inköp för att maximera upptiden. Den här typen av smarta fabriker är redan på väg att bli verklighet, särskilt i Asien och USA, där stora tillverkare integrerar AI i sina AM-processer.

Men AI:s roll slutar inte där. Genom att kombinera data från produktionen med prognoser kan vi också få insikter som hjälper oss att planera bättre för framtida efterfrågan.

Se upp med detta
AI:s analyser är baserade på data, men om det datat är bristfällig kan vå få fel beslutsunderlag. Hur säkerställer vi att AI används som ett verktyg för att stödja våra beslut snarare än att ersätta dem?

Och än en gång – om AI-system utvecklas inom slutna ekosystem kan vi bli beroende av enskilda leverantörer med en egen agenda. Hur gör vi då för att balansera effektivitet och flexibilitet så att AI verkligen blir en långsiktig lösning för våra behov?

Slutsats: AI gör AM smartare – men vi är smartast

Additiv tillverkning har redan visat sig vara en banbrytande teknik inom branscher som flyg-, medicin- och fordonsindustri. Men AI är inte en magisk lösning – det finns fortfarande viktiga frågor att besvara, och det tycker jag att du ska ta med dig i din organisation. Här är tre viktiga frågor:

  • Hur hanterar vi frågor om datadelning och standardisering?
  • Hur säkerställer vi att AI:s beslut är transparenta och förståeliga?
  • Vad händer om vi förlorar kontrollen över teknologin och blir inlåsta i slutna system?

Mattias Kristiansson, skribent och marknadsförare med många års erfarenhet inom additiv tillverkning

Standardisering av 3D-skrivning i metall – behov i svensk industri

För att öka den industriella användningen av additiv tillverkning har det konstaterats att fler standarder behöver sättas. En strategisk prioritering för Sverige är därför att identifiera de viktigaste standardiseringsfrågorna och på vilka områden Sverige behöver vara med och påverka på en internationell nivå. En arbete har gjorts och en rapport skrivits i ämnet inom ett projekt finansierat av Vinnova, Swerim, Chalmers, RISE IVF och SIS i samarbete med Svenska AM-arenan, CAM2 och SIS. AMEXCI, Siemens Industrial Turbomachinery och Höganäs har också bidragit.

Rapporten innehåller en genomgång av befintliga standarder och pågående standardiseringsarbete inom additiv tillverkning med metall som material.

Läs rapporten Standardization_of_metal_am_2020- MEF20127

Handelsregler i en 3D-skriven värld

Kommerskollegium har funderat på om 3D-skrivning påverkas av de handelsregler som Sverige anslutit sig till. Två frågor har varit i fokus för rapporten:

1.Ändrar additiv tillverkning hur företagen handlar med varandra och vad de handlar med?
2.Är Världshandelsorganisationens (WTO) regelverk rustat att hantera 3D-baserad produktion och handel med 3D-tillverkade varor?

Rapporten som är på engelska hittar ni här.

Kom igång med 3D-skrivning

Via denna länk till ett av SVEATs medlemsföretag, Etteplan, kan den som vill få kunskap och information om hur 3D-skrivning fungerar samt tips på vägar för att komma igång.

Multi Jet Fusion (MJF) – Så fungerar det

Multi Jet Fusion från HP är en additiv tillverkningsmetod för produktion av slutprodukter och prototyper i plast. Materialen är nylonbaserade (PA11 och PA12) och ger åldersbeständiga produkter med hög hållfasthet.

Detaljerna byggs på en plattform [1] som stegvis sänks allt eftersom processen pågår.
Processen tillför pulver som lyfts upp och sprids ut över byggytan. Detta sker med hjälp av en recoater (vals) [2] som skapar ett pulverskikt med en tjocklek på 0,08 mm. Pulverbädden värms upp till strax under smältpunkten med hjälp av värme från topplamporna [3].

Bild: HP Jet Fusion 4200 maskin med dess huvudsakliga funktioner. (3D Center)

Vid nästa steg i processen appliceras två olika vätskor (agenter) genom ett skrivarhuvud [4] som täcker hela bredden på arbetsytan. Detta gör att det endast behövs en passage för att deponera agenterna med en upplösning på 1200 dpi. Fullbredden gör att produktionstiden ej påverkas av antal detaljer eller arean på tvärsnitten.

Den ena agenten är en ”Fusing agent” som appliceras på detaljens tvärsnitt där materialet ska smälta samman och den andra en ”Detailing agent” som appliceras strax utanför konturen för att understödja kylning. Detta ger detaljen finare ytor.

Därefter tillförs energi i form av värme genererad av värmelampor [5] som får pulvret att smälta där ”Fusing agent” har applicerats.

Processen upprepas tills detaljens fulla höjd är byggd och avsvalnar därefter till rumstemperatur. Slutligen sugs överskottsmaterialet runt detaljerna upp med möjlighet att återvinna upp till 100 procent. Normal efterbearbetning består av blästring med glaskulor för att avlägsna pulverrester.

 

 

 

 

Bild: Schematisk bild över Multi Jet Fusion princip. (HP)

 

 

 

 

 

Bild: Exempel på utskrivna produkter i PA12, en nyckelring från HP samt IKEA´s smyckeshängare OMEDELBAR. (Jörgen Heed)

Hur långt har metallskrivning kommit? En rapport från SIP – Metallic Materials

Enclosed report is a first step in creating a roadmap for the field of research and innovation to promote the industrialization of additive manufacturing (AM) of metals in Sweden. The creation of this roadmap is initiated by the strategic innovation program for Metallic Materials, in collaboration with Vinnova. In this report the focus is on the worldwide state of the art for metal AM, with a particular focus on how the situation looks in Sweden. The report has a focus on Swedish activities and the areas of strength in Swedish industries. Swedish areas of excellence include, for example, materials and powder, manufacturing and automation, design and digitalization.

This report includes an overall exploration into the state of the art for various fields of metal AM. It has been found that the adoption of metal AM in Sweden, over the last few years, has gained acceptance, and that numerous universities and institutes are active in the field. Creation of arenas and collaborations has also helped to grow the use of metal AM. Areas such as aerospace, medical devices, energy and engineering industry segments have been explored to find the challenges and drivers for the full potential use of industrial AM.

It has been identified that industrialization of AM is progressing fast, and that numerous fields have full serial production using AM today. Common challenges have been found to be:
– Lack of sufficient competence
– Lack of standards and certifications routes
– Lack of available materials
– Process robustness
– Productivity & cost
Based on these challenges, the subsequent focus of this road-mapping work will be to take inspiration in these challenges and identify how Swedish industry relates to these. The focus will be on research questions and challenges for Swedish enterprises and organizations that will demonstrate the benefits of using AM and speed up industrialization of metal AM in Sweden.

2016-03898 – State of the art – metallskrivning Version 2_1